Merlo Roto 38.14

Lars-Erik Gustafsson från Förslöv utanför Ängelholm är en riktig teleskoplastarveteran. Det är snart 30 år sedan han skaffade sin första och den nuvarande Merlon har han haft i tio år.

– Nu vill jag snart byta till en ny, igen. Det blir i så fall min fjärde på de här åren, säger Lars-Erik, som alltså använder och sköter sina maskiner väl innan han byter. Den nuvarande Merlon är en runtomsvängande Merlo 38.14 från 2008. Den har gått 13.000 timmar, är något skavd och har precis den patina man kan förvänta sig av en maskin som gått i byggsvängen under tio år.

Men allt fungerar som det ska när han just nu kör som underentreprenör till Peab vid byggnationen av Ängelholms sjukhusbygge Hälsostaden.

Maskinen fungerar bra i alla situationer

– Det jag väntar på är att de nya modellerna av Roto-maskinerna i den här storleksklassen ska komma från fabriken i Italien, säger han. Glädjande nog lyder förhandsbeskeden från Merlo, att han blir bönhörd senare i vår, eller till sommaren. För Lars-Eriks verksamhet passar en mindre Roto-maskin. Den han har lyfter 3 800 kilo och har en lyfthöjd på 14 meter. – Det är lagom och maskinen är inte större än att den faktiskt tog sig in i byggnaderna här under byggtiden. Med några centimeters marginal kunde jag köra in byggmaterialet under tak. Jag tycker min strategi att välja denna storlek fungerar bra, säger han. Ett skäl är att han kombinerar lyftarbeten då maskinen periodvis står uppställd och fungerar som lyftkran med kranarm och vinsch, med service- och logistikarbeten då han distribuerar byggmaterial inne på byggplatsen. – Denna storlek gör att maskinen fungerar väldigt bra i alla dessa situationer, tycker han.

Senare i år går det mångåriga projektet med Hälsostaden mot sitt slut. Lars-Erik har funnits på området i omkring fyra år. Ännu en etapp kan komma, men besluten för det finns inte än så länge. – Jag har varit på det här byggprojektet väldigt länge och efter detta kommer något annat istället. Inte nog med det, i vår tar han återigen itu med sin potatisodling på Bjärehalvön. Lars-Erik är en av de potatisodlare som förser Sverige med den allra tidigaste färskpotatisen och i regel så sätter man potatisen i jorden redan i slutet av mars och delar av odlingen täcks med väv. – Från början var nog tanken att teleskoplastaren skulle vara komplement till jordbruket. Men det har blivit tvärtom och det är jag glad för. Teleskoplastarna har under alla de här åren försett mig med de funktioner och möjligheter som gjort att jag kunde bli maskinentreprenör.